Om resan

den 29 november 1985

…. gav jag mig ut på en ett års resa, till Australien, Nya Zeeland och USA. Jag var 23 år, gick på Skogshögskolan i Umeå, men hade, efter ett par år, börjat ifrågasätta mitt val av utbildning. Var det rätt för mig att läsa till jägmästare? Var det ett självständigt val, eller hade jag gjort det för att jag vuxit upp med skog och natur hemma i Kilsmo, Närke, med en skogvaktare som far? Borde jag inte göra mer nytta som lärare? Jag hade ju trivts så bra som vikarie i mellanstadiet, och jag hade ju alltid gillat att vara scoutledare.

Jag var en rätt sökande 23-åring. Visserligen hade jag rest en del tidigare, och bl.a. cyklat runt halva Europa med en kompis, varit i Israel ensam på en kibbutz en hel höst, men den resa som jag gav mig ut på den 29 november blev en viktig grund för mitt vuxenblivande. Det hände egentligen inget omvälvande, men jag utsatte mig för saker, jag träffade väldigt många och olika människor och jag fick tid att ta reda på vad som engagerade just mig. Den här resan lade grunden för många av de värderingar som präglat mig under livet, och fortfarande gör det. Och hur blev det med studierna? Jag kom hem och visste vad jag ville.

Blir du nyfiken på vad som händer med en lite osäker 23-åring som ger sig ut under ett år vind för våg, lever som en råtta, liftar många hundratals mil, sover under bar himmel, sliter hårt i jobb, upplever otrolig natur och tvingas hantera egna dippar och trauman, då kanske du ska följa min reseblogg.

Grunden i min reseblogg är inscannade diabilder och dagböcker från resan. Jag tog massor av diabilder, och jag skrev dagbok varje dag under resan. Diabilderna har idag inte längre den bästa kvalitén.

Jag får också möjlighet att kommentera upplevelserna från 60-åringens perspektiv.